Livets sinuskurva

Dokumentation in absurdum

Av Helena - 2016-12-14 20:57

Jag är tacksam över att ha ett dokumentationsmaterial som funkar för mig. Jag fyller i löpande och på så sätt är det mest en sammanställning som behövs när betygen ska sättas. Det funkar. Oftast.

 

Men så har vi ju allt annat som ska dokumenteras: Ämneskartläggningar lärare av undervisande vid misstanke om att eleven eventuellt inte kommer nå betyg. Pedagogisk kartläggning av klassföreståndare när ämneskartläggningar har kommit in (en eller flera). Fördjupad pedagogisk utredning av speciallärare, samt åtgärdsprogram och APS:er (Beslut om anpassad studiegång). Jag har kollegor på andra skolor som skriver endast enstaka ämneskartläggningar, that's it. På vår skola med många nyanlända med kort eller ingen skolbakgrund, har vi stor rutin på detta. Det är klart att det går fortare då, men det är ändå X antal kartläggningar som ska skrivas.

 

Och så har vi skrivandet inför utvecklingssamtal. Dessa är nuförtiden elevledda, så där ska undervisande lärare ge respons på elevernas självskattningar. Ganska ofta har eleverna stor insikt i sina förmågor, men ibland är det rena önskedrömmar. Då gäller att formulera det ännu försiktigare än om man hade skrivit själv från början, utan något att respondera på.

 

Sedan tillkommer också dokumentation vid fysisk eller verbal kränkning eller mobbning...

 

Är det fler än jag som tycker att det vore önskvärt om en större andel av arbetstiden lades på förberedelser, planering materialframtagning, bedömning och återkoppling, d.v.s elevfokuserat arbete, eller kollegialt lärande och pedagogiska samtal....?

Det kom en förfrågan till inlägget om bedömningmatriserna, de som jag använder terminsvis och ibland årskursvis. Det är några inlägg längre ner.

 

Här kommer ett exempel på hur jag anväder dem:

 

Eleverna i årskurs 9 läser in sig på texten om Shakespeare i Magic, samt får botanisera fritt på nätet (källkritik!!!) och göra en mndmap. Under 1 lektion (60 minuter) får de sedan VARA Shakespeare och skriva brev till en person i nutid. Brevet ska innehålla fakta, bl.a om renässansen, samt att de ska göra en jämförelse mellan företeelser på Shakespeares tid och i nutid. Renässansen har de nyligen läst om på svenskan, så där behöver de nästan bara läsa in sig på den engelska vokabulären.

 

Detta bedöms sedan under kriteriet "Skriva", där de jag utgår från rättningsmallen för NP del C, samt att brevet ska ha en korrekt form, med hälsningsfras i början och slutet, samt vara någorlunda personligt. Dessutom bedöms brevet under kriteriet "Realia", där fakta ska vara tämligen korrekt och en jämförelse görs mellan Sverige i nutid.

 

Detta gör att Realia kan vara på A-nivå och brevformen samt den skriftliga förmågan kan ligga på F-nivå, hos samma elev. Inte så vanligt, men det kan hända. 

 

Bedömningen med betygsnivå, eller vad som saknas för betyg skriver jag på uppsatspappret, men fotar av och lägger upp resultet i Showbie, vilket eleverna kan läsa omgående. De får sedan en andra chans att korrigera sitt skrivande under en lektion och får då använda originaltexten. Eleverna läser då in sig på mer fakta eller kollar upp hur man skriver ett brev för korrekt form.

 

Jag har då inte petat i originaltexten, utan talat om vad som saknas för betyg under de två kriterierna. Detta tycker jag är ett bra sätt att kombinera formativ och summativ bedömning



 

 

Det är tydligen en lyx få förunnat att få utföra sitt arbete på ett bra, organiserat sätt under mänskliga förhållanden!

 

Vi har organiserat de muntliga nationella proven (NP) för årskurs sex och nio enligt följande:

 

Engelska åk 6 vecka 45, två heldagar.

Engelska åk 9 vecka 46, två heldagar.

Matematik åk 6 och 9 vecka 47 - 48 under lektionstid (de har stöd i alla klasser)

Svenska/SvA vecka 49 - 50 för både åk 6 och 9 (jag har inte dessa i år, så är inte helt säker på upplägget.

 

Engelskan har vi organiserat så att vi är fyra bedömande lärare på varje årskurs, sitter två och två och bedömer de klasser vi inte har själva. (R och jag undervisar åk 9 klasserna 9A och 9C, men bedömer 9B och 9D.) 9A och 9B bedöms på torsdagen och 9C och 9D bedöms på fredagen. Två heldagar! Det är likadant med sexorna.

 

Summering så här dagen efter:

- Rent  praktiskt så löstes det med att vikarie sattes in på våra ordinarie lektioner och vi fick betalt för all extra tid vi gjorde. Extra jobb för vikarieplanering, men det var det värt!

- Det var bra att vi tog tid på en studiedag att gemensamt lyssna igenom exempelsamtalen tillsammas.

- Hellre fyra stressiga, men fokuserade dagar, än att ha det utspritt på egen "gråtid" eller på egna lektioner under två veckors tid.

- Extremt bra att examinera varandras elever, detta år även med sexorna.

- Det här vill vi göra till en vana!

Förnivåer

Av Helena - 2016-11-16 17:23

Igår hade vi studiedag och fick tid att sitta och jobba med förnivåer till våra bedömningsmatriser. Då vi har många nyanlända på vår skola, behöver vi tydligare graderingar för vad eleverna har lärt sig, även om de inte når betyg. För sexorna finns det tre förnivåer, som motsvarar ungefär årskurs tre, fyra och fem. För årskurs 7 - 9  har vi även lagt till förnivån motsvarande årskurs sex. Vi är inte helt klara med arbetet, men beräknar att sjösätta det och köra en "pilot-omgång" mellan jullovet och sportlovet. Det är ett väldigt intressant arbete, då vi även har fått med en engelsklärare från grannskolan, som är en F - 5-skola.


I början på januari kommer vi ha pilotmallen klar och kan testa den. Om någon mer vill testa den, så kan ni lämna en kommentar här, gärna med mailadress, så hör jag av mig.

Mycket snart anfaller betygssättningstider och då brukar man (läs Helena) komma på att det kanske inte är en enorm ordning på alla arbeten som är bedömda och det är ganska svårt att överblicka en elevs dokumenterade förmågor. För att göra det enklare för mig själv, har jag grupperat förmågorna så jag ser vad som bedöms vid respektive examination För mig har det funkat och då kanske det är någon mer som har användning av den strukturen.

 

Bedömningsmatriserna ser olika ut för sexan och nian och är mer formella för nian. Nians matris har formuleringar från Skolverkets bedömningsmatriser och sexans är inspirerad av flera metriser på nätet, men uppdelad på ett liknande sätt.

 

Här kommer länkarna till de dubbelsidiga dokumenten:

 

Bedömningsmatris för år 6

 

Bedömningsmatris för år 9

Ovido - Quiz & Flashcards